En dag som jag aldrig någonsin kommer glömma.
Allt var som vanligt.. Men så får jag ett mindre trevligt samtal av min far. Min fina lilla farmor är inlagd på sjukhuset. Och denna gång är de inte bra.
Ringer till min farfar som inte alls låter ok, så förstår fort att de är verkligen inte bra.
Men blir väckt av min farfar som kommer med det hemska beskedet att min älskade farmor har somnat in under natten.
Så åker med syster o ta ett sista farväl. Vilket kändes jätte skönt.
Men jag har en sån fruktansvärd ångest. Som bara gnager sej längre o längre in.
Men jag tog förväll höll henne i handen pussa på henne kände på henne osv. Hon var kall men mjuk o fin. Som att hon sov.
Älskade fina farmor saknar dej. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar